Kilis topp i soluppgangen

Klockan ar snart halvelva. Jag ar rastlos. Jag tittade pa soluppgangen ovar Kilimanjaros fenomenala topp strax efter 06 i morse, jag tankte pa Daniel och hoppades att han var dar och att han kande att jag var med honom, fast sittande vid en pool med apor klangande i traden omkring mig istallet for med krak i nasborrarna och is i ogonbrynen.
Jag hittade en tjock man vars dator jag just nu fatt lana, jag hittade honom i det lilla rostiga gymet som jag inspekterade efter soluppgangen. Den tjocka mannen jobbar pa hotellet och menade att gymet var mycket bra for att halla sig i form. Han uttryckte besvikelse over att lopbandet hade havererat sa nu sprang han runt poolen istallet, som exercise. Jag blev inte sa varst imponerad eller inspirerad men efter frukost lockade hantlarna pa mig i alla fall och jag kostade pa mig ett kort men intensivt armpass innan gymet blev alldeles vansinnigt uppvarmt av solen. Ska man gyma har sa far man nog gora det i gryningen medan det fortfarande ar svalt.

Jag har softat vid poolen med den av Daniels tva bocker som lag kvar i vaskan pa hotellet.
Jag har ocksa hort om hur det gick for Daniel med den dar bergstoppen, men det tanker jag lata honom beratta sjalv nar det blir dags. Allt jag kan saga nu ar att han ar pa vag ner igen, tillbaka hit.

det tjusiga gymet som ar sarskilt bra
om man vill halla sig i fin form.

Han kommer att uppdatera sin egen blogg nar tillfalle ges.