Till Far.



fotograf: Magnus Stalby



Det är fars dag idag.

Jag har skickat en liten present till min far. En liten och i sammanhanget helt löjligt obetydlig present som bara på det enklaste vis ska symbolisera den glädje, kärlek och tacksamhet jag känner gentemot min far. Glädje, kärlek och tacksamhet för allt han gjort och allt han gör för mig.

Min far.

Pappa som lärde mig namnen på alla vilda blommor, pappa som sjöng med mig och pappa som kom med äppelbitar som mellis till mig och mina vänner. Pappa som var pappaledig redan på 70-talet och pappa som lyssnade på mig och pratade med mig och förmedlade till mig att jag hade något att säga, som var värt för andra att lyssna på. Pappa som var ledig på alla lov, pappa som var hemma på eftermiddagar, pappa som gjorde och gör världens godaste ugnspannkaka.

Pappa som suttit uppe sent om nätterna för att prata om tonårens alla existentiella gåtor. Pappa som alltid trott på min förmåga men som samtidigt varit lite mer rädd om mig än han hade behövt vara.

Pappa som varit glad med mig och som har lidit med mig. Pappa som alltid vetat att livet kommer med sina grusiga skrubbsår och smärtsamma minnen och som gett de känslorna legitimitet. Pappa som varit beredd att prata om tvivel och ilska, om glädje och dilemma.

Pappa som sjöng vid vårt bröllop, som sjöng om kärlek.
Min käre käre far.
Tack.

tack.