Hela Tanzania fungerar enligt principen Pole Pole, dvs sakta och lugnt. Trots detta har jag upparbetat en viss inre stress under de senaste dagarna. Jag vaknade en natt och insag att min chans att ata all exotiskt frukt jag vill ha ar tidsbegransad. Sedan dess har jag atit all frukt jag kommit over. Och det har blivit en hel del.
I Stone Town finns ett litet kafe som heter Buni och dar gor de varldens formodligen godaste juice och smoothie. Vi kommer precis darifran nu och jag kanner hur det kluckar i magen efter en stor smoothie och en stor juice. Overdrivet. Jag vet. Men jag kan inte fa nog. Jag har atit frukt varje frukost de senaste veckorna, jag har kopt mango med masala pa stan, jag har skurit upp egna ananaser och mangos, jag hart druckit stora mangder farsk juice. Jag far inte nog.
Jag misstankte att det forholl sig sa. Och jag kanner mig nu nojd med att jag har gjort vad jag har kunnat.
Idag har vi varit pa en liten utflykt till Prison Island. Nar jag var liten sa bodde vi dar en vecka eller sa och badade och lekte med jattehavsskoldpaddorna. Numera ar Prison Island ett valbesokt utflyktsmal for turister. Skoldpaddorna lever innanfor stangsel och man far betala intrade for att fa kolla pa dem. Det sa trangt och instangt ut. Och onodigt, for vad jag kan minnas sa holl de till dar helt frivilligt innan nagon stangslade in dem. Hur som helst sa var de sig lika. Stora och gra och fortjusta i blad. I blad och i varandra. Skoldpaddor av det har slaget parar sig under valdsamma stonanden. Senast jag var pa Prison Island sa vaknade vi av de ljuden varje morgon. Skont att veta att de haller stilen!
Nu har vi packat, checkat ut, badat, duschat, blivit svettiga igen och vantar pa att Aziz, var taxikille ska komma och hamta oss om en timme, da aker vi ut till flygplatsen, flyger over till Dar es Salaam och sent inatt vidare hem till Linkoping, via Amsterdam. Med alla byten sa blir det en valdigt valdigt lang flight.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar